Uppdatering!
2012-05-21 22:34:29
Dagbok/allmänt ♥ 2 kommentarer
Vardagen med lillan flyter på här hemma i alla fall. Hon sover, äter och myser dagarna i ända och än så länge går allting superbra. Hon sover på nätterna och vaknar endast en gång runt O3.OO-O4.OO och vill äta, men that's it. Bortskämda föräldrar blir vi allt .. ändå är man ALLTID trött, haha!
Var på bvc med lilla O idag och hon väger nu 447O gram :} Hon har alltså gått upp 65O gram sedan hon föddes och det är ju jättebra! Lilla matvraket vårat :} Då får man ju ändå räkna med att hon gick ner 2OO gram innan vi lämnade BB också så egentligen har hon gått upp 85O gram ungefär. Ja, nu blev det struligt med alla siffror, haha :} Hon växer som hon ska i alla fall och hon är världens finaste tjej, that's for sure! :'}
Nu är hon ledsen så jag ska gosa lite på henne innan sista kvällsmålet för hennes del. Ska försöka hinna med att beställa dopinbjudningar på nätet någon dag nu i veckan också förresten. Tips på bra sidor kanske? Vill ha fina och speciella inbjudningar till vår fina och speciella lilla flickas dop :} Den 18 augusti har vi bokat kyrkan till, i Stockholm blir det. Myspysigt att få träffa alla släktingar och visa upp vår lilla skatt! :'D
Trevlig kväll!
/ En trött mamma
Kärlek och lycka
2012-05-13 13:30:44
Dagbok/allmänt ♥ 0 kommentarer
Jag har inte haft så mycket tid att uppdatera (eller ska man säga ork?) sedan lillan föddes, och jag har ju sagt tidigare att jag ska byta blogg inom kort, så därför känns det lite tråkigt och "onödigt" att skriva här! :} Hur som helst så tänkte jag bara ge er en liten update kring vad som händer och sker i vårat liv ;} Lillan föddes ju som sagt den 26 april och är redan 17 dagar gammal - snart tre veckor! Tiden går fort med en liten, that's for sure. Försöker att njuta så mycket vi kan här hemma mellan blöjbyten, matning och bebisgråt. För det mesta är Olivia en väldigt lugn och nöjd bebis, vilket såklart är jätteskönt(!). Hon gråter bara när hon har ont i magen eller är hungrig, vilket blir några minuter varje dag men inte mer än så. Annars sover hon mest, eller ligger i våra armar och tittar på oss med stora blåa ögon och gör en massa små grimaser med sin söta lilla mun. Kan sitta länge och bara titta på henne och jag förundras fortfarande över att denna fullkomligt perfekta lilla människa faktiskt är våran!! Jag älskar henne så mycket att ord inte är tillräckliga och det är helt fantastiskt att ha någon att ge all kärlek, uppmärksamhet och värme som finns inom mig. Är det såhär det känns att få barn och ha en liten så vill jag ha en till nu med detsamma! Haha :} Nej, jag har alltid sagt att jag bara vill ha ett barn, och direkt efter förlossningen när den jobbiga graviditeten var över och smärtan efter förlossningen var överväldigande så kände jag starkare än någonsin att jag aldrig ville gå igenom det en gång till - det har ändrats nu. Jag vill ha ett syskon till Olivia någon gång, helt klart! :} Men än får det vänta några år åtminstone, hihi .. Det är underbart att ha henne hos oss, att veta att hon är här för att stanna, att få älska henne och vårda henne och se alla hennes små framsteg varje dag. Jag kunde inte vara lyckligare än vad jag är just nu! Livet handlar om Olivia, och jag är så nöjd med det. Livet ÄR Olivia. Olivia och Danny och självklart lilla Kevin. Min fina familj, jag är så lyckligt lottad som har ER!
Jag förlöstes med planerat kejsarsnitt och därför har jag fortfarande ganska ont emellanåt och jag har svårt för att röra mig, skratta, nysa, hosta etc, men det blir bättre för varje dag och om detta är vad jag måste gå igenom för att få ha lilla Oli hos oss så skulle jag göra det tusen gånger om! Allting gick i alla fall riktigt bra och enligt läkaren som utförde kejsarsnittet så var det "ett snitt enligt skolboken" helt utan komplikationer och jag blödde knappt något alls tydligen! Olivia skrek redan innan de hade plockat upp henne ur magen och fick sedan 1O-1O-1O på de där sakerna de kollar på bebisarna efter förlossningen (hudfärg osv). Tydligen inte så vanligt att de får 1O-1O-1O då de flesta bebisar får en 8 eller 9 på hudfärgen, men Oli är perfekt! Stolt mamma :} Haha! Hon gick ner ungefär 15O gram medan vi låg på sjukhuset i 4 dagar men i onsdags hade hon gått upp till sin födelsevikt igen och vägde exakt 382O gram :} Imorgon är det dags för nästa bvc besök och då ska lillan även mätas - spännande!! :} Hon är redan superstark i nacken också och tittar omkring i flera sekunder om man lägger henne på mage. När man håller henne över axeln så rör hon gärna huvudet också, men man får vara på sin vakt och hålla henne hårt, annars sprätter hon iväg med lilla huvudet och det får hon inte göra, fy fy fy på mammas lilla älskling!
Vi mår alla suuuuuperbra och jag är så glad för att vi fick en frisk liten tjej och att både förlossningen och all tid efteråt har skett helt komplikationsfritt för oss allihopa! Känner mig verkligen lyckligt lottad :'} Danny är den bästa pappan som fixar med lillan jämt när jag behöver få vila och samla krafter. Han byter blöja och matar och klär på och bär runt på och nattar och myser och är helt enkelt bäst. Och de första dygnen efter förlossningen när jag knappt kunde resa mig ur sängen pga all smärta så var han helt fantastiskt och tog hand om lillan nästan helt själv! :'} Älskar dig finaste!
Olivia Isabella Celine
2012-05-02 13:09:59
Dagbok/allmänt ♥ 25 kommentarer
Dagen D. Den största dagen i livet, so far.
2012-04-24 06:33:54
Graviditeten ♥ 0 kommentarer
Jag har nog undermedvetet undvikit att tänka på förlossningen under alla mina 9 månader som gravid, just för att jag vetat att det skulle skrämma slag på mig och göra min graviditet till ett rent helvete. Jag har under hela mitt liv sagt att jag ska adoptera barn eller inte skaffa några alls (trots att jag ääälskar barn mer än allt annat!) enbart på grund av min rädsla för att föda. Och som sagt, jag har nog undermedvetet undvikit att tänka på denna dag sedan jag fick reda på att jag var gravid, för nu står jag här och inser att jag inte är förberedd för fem öre. Jag vet ingenting om vad som kommer att hända eller vad jag kan förvänta mig. Jag vet inte vad jag har för tankar kring hur jag önskar att förlossningen blir, jag vet ingenting om smärtlindring och jag vet ingenting om hur man andas för att på bästa sätt hantera smärtan under värkarna. Jag vet absolut ingenting om någonting och det skrämmer slag på mig. Jag önskar att jag hade förberett ett förlossningsbrev så att jag kunde känna mig trygg med att personalen på BB vet vad just JAG behöver och vad just JAG skulle känna mig lugn av. Jag önskar att jag hade förberett musik (även fast jag aldrig lyssnar på musik då det endast stressar mig) eller att jag hade packat ner en hel drös med ljus i väskan så att vi kunde få till en mysig stämning i rummet när jag föder. Okej, jag vet inte vad jag önskat att jag hade gjort. Jag hade förmodligen inte packat ner några ljus då det endast hade gjort mig orolig för att jag skulle råka elda upp hela förlossningsavdelningen, men jag önskar åtminstone att jag hade gjort någonting. Vad som helst som skulle ha förberett mig lite på den här situationen.
Sedan i fredags har det känts väldigt nära och hela helgen har jag vandrat omkring som i en egen liten bubbla där det bara funnits tystnad och nedstämdhet. Jag har blivit mer och mer rädd ju närmare denna dag vi kommit och jag har haft svårt att både prata och sova i flera dagar nu. Jag ligger och fantiserar om hur de kommer att bevilja mig ett kejsarsnitt idag när jag kommer in och bönar och ber om att få göra det istället, men jag vet innerst inne att det antagligen aldrig kommer att gå igenom. De gör knappt kejsarsnitt på kvinnor som v e r k l i g e n behöver det, så varför skulle de göra det på mig? Jag har ingen uttalad förlossningsrädsla i min MVC-journal eftersom att jag ju har undvikit tanken på förlossningen under hela graviditeten, så jag har liksom inget underlag som bevisar att min rädsla verkligen finns där och att det inte bara är någonting jag hittat på de senaste dagarna för att få förlossningen att gå lite fortare. Jag hatar mig själv för att jag stängt inne alla dessa känslor under hela graviditeten.
I söndags köpte jag boken "Att möta förlossningssmärtan" och igår när jag läste lite i den så stod det att "den enda smärtan som enligt undersökningar är värre än förlossningssmärtan är att amputera ett finger utan bedövning". Är det meningen att sånt ska få oss blivande mammor att känna oss lugna inför förlossningen? Det var så idiotiskt skrivet och självklart stressar man upp sig och blir fullkomligt panikslagen om man ska ha SÅ ont. Sedan vet jag att igångsättningar KAN bli brutalare och mer smärtsamma än "vanliga" förlossningar också, vilket stressar upp mig ännu mer. Jag vet helt enkelt inte vart jag ska ta vägen, men jag vägrar backa ur detta nu. Vi har gått en lång och krokig väg för att komma såhär långt och få detta beviljat och jag försöker att tänka på hur fruktansvärt dåligt jag mått genom hela graviditeten i princip och att det nu snart är över - äntligen!! Jag försöker att tänka att smärtan inte är konstant, den går över efter ett tag och då har vi får lilla dotter hos oss. Jag försöker att tänka att varje värk bara kommer en gång och sedan är den förbi, och varje värk tar oss ett steg närmare vår lilla tjej. Jag försöker att tänka att det är jag och min kropp som är bäst i hela världen på att föda fram just vårt barn, mitt barn, men jag vet också att de tankarna kommer att försvinna så fort den värsta smärtan kickar in.
Igår kväll lämnade vi vår fina lilla vovvebus hos mina kompisar i Lund och när vi kom hem så grät jag som ett barn, som om han hade dött och aldrig skulle komma hem igen. Jag grät och grät och grät i minst en timme och hela middagen blev förstörd av alla mina tårar. Jag vet att jag nog inte bara grät för att jag saknade Kevin, utan för att jag är så fruktansvärt rädd för förlossningen att det helt enkelt bara brast. Att Kevin, som faktiskt alltid är mitt största stöd i livets alla situationer, inte var hos oss igår kväll när allting kändes hopplöst gjorde det outhärdligt. Men jag släppte det tillslut, jag visste ju att jag behövde fokusera på annat. Jag försökte prata med Danny istället för att förbereda mig mentalt för vad som komma skall, men jag hade ingen aning alls om vad jag skulle säga så konversationen tog slut lika fort som den började. Vad säger man egentligen om en sådan här situation? Jag har ju ingen aning om vad som kommer att hända och jag vet ingenting om någonting, så vad säger man? Istället målade jag naglarna skrikrosa och försökte glädja mig åt att jag åtminstone inte skulle behöva föda barn med avskavt nagellack på fingrar och tår. Därefter var det dags att sova, då var klockan ca 23.OO och egentligen borde jag somnat för länge sedan vid det laget. Det är viktigt att vara pigg idag, att ha så mycket energi som det bara går, det vet jag ju och det hade jag tänkt vara också. Jag hade tänkt somna vid 21.OO och sedan sova helt ostört till klockan 7.OO imorse. Det gick åt pipan! Jag somnade inte förrän klockan var närmare O1.3O och vaknade klockan O5.3O och mådde superilla och sedan var den nattens sömn över.
Nu sitter jag här. Försöker samla tankarna och tänka positivt och allt vad det är jag pysslar med just nu, men det går inte så bra. Ska strax ta en dusch och raka benen så gott det går när man knappt kan se sina egna fötter. Och så ska jag fnissa lite åt detta inlägg - minns ni? Haha :} Lite lustigt ..
Nej, nu håller vi tummarna för att denna förlossning går fort och att vi har vår lilla dotter hos oss ikväll eller någon gång under natten så att allt detta snart kan vara över! Jag vill verkligen passa på att tacka för alla era fina och stöttande kommentarer som ni skrivit till mig och återigen - förlåt för att jag inte svarat personligt i era bloggar men jag har verkligen inte haft någon ork till att sitta vid datan de senaste dagarna. Hoppas ni får en fin tisdag och att ni som är nygravida eller planerar att bli förbereder er lite bättre inför er förlossning än vad jag har gjort ;} Denna rädsla är inte nådig och går den att undvika - gör det!! För allt i världen!
Pussar och kramar till er, finaste läsarna någonsin!
Gravid i vecka 39
2012-04-20 16:08:57
Graviditeten ♥ 10 kommentarer
Jag går egentligen inte in i vecka 39 förrän på söndag, men då kommer jag att ha fullt upp med annat!
Detta inlägg blir inte som de andra gravid-inläggen jag skrivit. Det blir inget faktainlägg, utan bara tankar och känslor - någonting som jag har väldigt mycket av just nu! Det blir också förmodligen det sista gravid-inlägget jag skriver i bloggen. Kan ni förstå det? Det kan inte jag! Så himla sjukt att dagarna till lillans födsel går att räkna på en hand, möjligen att vi får ta till två händer om vi har otur, men ändå!? Jag har nämligen fått tid för igångsättning på tisdag klockan O9.OO och jag har nog fortfarande inte riktigt förstått att det verkligen är så pass nära nu. Helt sjukt! Helt galet! OCH såklart - sååå underbart!!! Jag kommer att vara i vecka 38+2 när jag sätts igång och hon kommer troligtvis att väga ca 38OO gram då :} En stor liten tös som hade blivit en riktig liten knubbis om hon fått ligga kvar tiden ut!
Vi var på sjukhuset igår och fick tiden för igångsättningen, så på tisdag är det alltså dags. Jag är dock medveten om att det kan ta flera dagar innan någon bebis vill titta ut och jag vet också att igångsättningen kanske inte alls kommer att fungera. Dock så sa läkaren vi träffade igår att igångsättning fungerar på de allra flesta och att om det inte gör det så kan man få ett beviljat snitt. Hon skulle ta upp och prata med sina kollegor om eventuellt snitt idag och sedan meddela mig på tisdag morgon hur det blir. Men först och främst försöker vi oss på en igångsättning i alla fall, och jag hoppas allt jag orkar att ett snitt blir beviljat om igångsättningen inte skulle fungera. Och jag hoppas också att jag och lillan överlever förlossningen utan större komplikationer och svårigheter. Tänk, denna dag har man gruvat sig för och varit dödligt rädd inför i nästan ett helt år, och nu är det bara fyra dagar kvar tills det är dags att påbörja förlossningen .. Jag kan verkligen inte ta in det. Är så oerhört glad för att det äntligen går att se ett slut på denna fruktansvärda graviditet, samtidigt som jag är så otroligt nervös och rädd inför vad som komma skall. Jag antar att jag bara kommer att bli mer nervös ju närmre vi kommer eftersom att jag fortfarande knappt har lyckats få in i mitt huvud att det verkligen är så nära.
Om exakt en vecka från idag så har vi förmodligen en bebis. Vår älskade lilla flicka, vårt underbara lilla barn .. :'} Åh, jag börjar nästan gråta bara av att tänka på det och jag vet att jag kommer att gråta helt hysteriskt mycket när jag får se henne för första gången och veta att hon är här för att stanna. Att mardrömmen är över och nu är det bara det underbara kvar - all tid tillsammans med vår skatt! Att få se henne utvecklas, växa upp, få en egen personlighet .. Det är så stort att få barn, och än vet jag inte ens exakt hur det känns. Än så länge vet jag bara hur det känns att ha henne innuti min mage och älska henne på "avstånd". Så nära, men ändå så långt borta, liksom ..
Nu hoppas jag verkligen på att igångsättningen fungerar och att ett snitt annars blir beviljat. Blir det inte det så "avbryter de försöken" och skickar hem mig att vänta tills det startar av sig självt .. Förstår ni hur besviken jag skulle bli i så fall? Hur uppgiven jag skulle bli och hur hopplöst det skulle kännas .. Usch .. Jag har i alla fall blivit lovad att inte behöva gå över tiden, och jag har ju bf om 16 dagar, så egentligen är det väl inte hela världen om det skulle bli så att det inte blir någon bebis till veckan, men det skulle kännas som om världen rasade. Det skulle faktiskt kännas helt fruktansvärt och jag vet inte hur jag skulle hantera det. Jag orkar verkligen inte vara gravid längre för detta har varit den jobbigaste tiden i hela mitt liv och att veta att det kanske tar slut nu till veckan är det enda som får mig att orka i några dagar till. Håll alla tummar ni kan för att vår sessa får se världens ljus för första gången nu till veckan, okej? Herregud .. tänk er .. jag kan inte förstå!!!
I helgen blir det fullt upp med en massa saker. Vi har fixat i princip alla inköp inför lillans födelse och BB-väskan är packad. Det vi ska fixa i helgen är att städa lägenheten ordentligt, kanske rensa förrådet på vinden (antar att det inte blir någon prio efter lillis är här och det behövs v e r k l i g e n), köpa en grind till sovrumsdörren så att Kevin inte hoppar upp i sängen på nätterna när lillan ligger och sover med oss, handla lite ätbart och något att dricka till BB-väskan, lägga in väskan i bilen, ta ner bilstolen från vinden, ta bort en byrå vi har i hallen som ska få lämna plats åt barnvagnen .. Ja, det är en hel del som behöver göras och jag är verkligen så att jag vill ha ALLT fixat innan så att vi inte behöver tänka på någonting över huvud taget efter att hon är född. Det känns skönast så! Nu har vi ju tid, så varför inte passa på? :}
På måndag ska jag och mamma åka till något köpcentrum i Malmö och kika lite och sedan på kvällen så ska vi lämna lilla Kevin hos mina fina vänner i Lund som är så supersnälla och tar hand om honom medan vi föder barn! ;} Så ja, jag behöver väl packa en liten väska åt min lilla unge också och leta reda på hans transportbur så att vi kan frakta honom säkert ;} Haha .. Har typ aldrig varit utan honom förut så jag kommer sakna honom massor (åtminstone så mycket som jag har tid att sakna honom mitt i allt som komma skall ;})!
Så, ja .. Nu blir det inte några fler inlägg innan bebo kommer hoppas jag. Nu kan jag nog verkligen säga "vi hörs när jag blivit mamma" som jag skrev för några veckor sedan! Underbart :'} Önska oss lycka till och ha det fint så länge! Så fort jag får tid över efter lillans ankomst så kommer jag att fixa med den där nya bloggen jag pratat om och försöka blogga lite igen :} Puss och kram, finaste ni! Och tack för alla kommentarer ni lämnar hela tiden och som jag är världens sämsta på att svara på .. Förlåt för det! :}
Gravid i vecka 38
2012-04-15 11:24:19
Graviditeten ♥ 3 kommentarer
Sessan
Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Mamma
Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Egna tankar & känslor
Ja, nu välkomnar vi vecka 38 och jag är så glad över att tiden ä n t l i g e n kommit då bebis inte längre skulle räknas som prematur om hon föds nu :} Det känns jätteskönt! Dock verkar det inte som om hon har några planer på att titta ut av sig självt inom den närmsta framtiden, så jag sätter stort hopp till torsdagarnas läkarbesök nu fram till bf. Hoppas på att något hänt till nu på torsdag så att vi får träffa vår älskling snart! Det vore helt underbart :} Förhoppningsvis blir det inte så många fler sådana här inlägg med andra ord .. Kan ni förstå !? Helt galet ju!
Jag är en nojjig person som känner oro för bebis i magen varje dag, hela tiden, dygnet runt. Egentligen har jag ingen anledning till det, men ibland känns det bara för bra för att vara sant - ska vi VERKLIGEN få en liten bebis som är våran om bara några veckor? Nej, det kan inte stämma !? Haha .. Jag är rädd för allt möjligt, men tydligen är det normalt, speciellt hos förstföderskor. Jag är rädd för att hon ska dö i magen innan hon hinner komma till världen. Jag är rädd för att hon ska dö under förlossningen. Eller att jag gör det. Jag är rädd för att hon ska vara sjuk, att det ska bli komplikationer och att någon av oss behöver akut läkarvård direkt efter förlossningen .. Jag är rädd för att jag inte ska klara av smärtan som förlossningen innebär och jag är rädd för att det ska sluta i ett akut kejsarsnitt som ger mig jobbiga men för livet. Ni hör ju själva, det är en hel del dystra tankar som tynger mig just nu men förhoppningsvis så är det ingenting av detta som kommer att hända. Vi hoppas såklart på att allting går bra och att lillan är pigg och frisk när hon tittar ut :} Min lilla stora bebis :'}
Hur som helst, förutom all oro så mår jag ungefär som vanligt. Ont överallt och fortfarande jättejobbigt med andningen. Har åkt in akut vid ett tillfälle till sjukhuset på grund av andnöd, det var läskigt. Jag känner mig dock gladare än vanligt eftersom att jag vet att det närmar sig slutet av graviditeten nu :} Äntligen! Som vi väntat och längtat efter dig älskade lilla tjej - om du bara visste! ♥ ♥ ♥ .. och förresten så är vi 11O% säkra på könet nu också. Även om vi hade blivit lika glada oavsett kön så är det skönt att veta i och med att planeringen blir lite lättare inför bebis då (tycker i alla fall jag) :} När vi var på sjukhuset i torsdags så fick vi för tredje gången bekräftat via ultraljud att det var en tjej, denna gången av förlossningens överläkare som garanterade att han aldrig någonsin berättade ett kön om han inte var HELT säker och att han aldrig hade varit med om att han sagt ett kön och så blev det ett annat. Tidigare ultraljud så har de bara sagt att de inte kan hitta några "bollar", men denna gång såg han tydligt könet och att det var av den kvinnliga varianten, haha :} Ganska skönt eftersom att vi verkligen ställt in oss på det nu och köpt en massa klänningar och blommiga leggings liksom .. :b
Jaja, vi fortsätter att vänta och längta här hemma .. Snart är det dags! Iiiih .. :'}
Faktakälla: Familjeliv.se/Pampers
Typiskt mig kan man ju tycka!
2012-04-13 14:46:46
Dagbok/allmänt ♥ 1 kommentarer
Gravid i vecka 37
2012-04-12 17:42:28
Graviditeten ♥ 4 kommentarer
Sessan
Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mamma
Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37. Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras. Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Egna tankar & känslor
Nu kommer detta inlägg upp nästan en vecka för sent och jag går ju faktiskt in i vecka 38 på söndag, men bättre sent än aldrig - right? Vår lilla sessa är en riktig liten tjockis och väger redan 32OO gram! Hon ligger 11% över medel men håller sig dock innanför ramen för vad de räknar som "normalt" så det är ju bra. Hoppas dock på att hon vill komma ut snart så att jag slipper föda en 4,5 kg bebis .. ;} Jag mår ganska dåligt som vanligt och har extremt svårt med andningen. Tycker dock att det blivit lite bättre med mina blåa ben och jag känner mig konstigt nog inte lika uppsvullen som jag gjort tidigare :} Längtar extremt mycket, men nu är det inte långt kvar! Har blivit lovad av sjukhuset att inte behöva gå över tiden och det är jag riktigt glad över. Kommer gå dit en gång i veckan nu de sista tre veckorna och se om det går att sätta igång förlossningen i förtid pga jobbig graviditet, min tidigare sjukdom och lillans vikt. Känns jätteskönt! Det är alltså minst 1 vecka och max 3 veckor kvar tills vi har vår lilla tjej hos oss :'D Träffade överläkaren på förlossningen idag och hade ett jättebra möte och han var väldigt förstående och oerhört snäll. Ska dit igen nästa torsdag och förhoppningsvis är min livmodertapp mer mogen då så att vi eventuellt kan få till en hinnsvepning eller en igångsättning på annat vis .. Kan ni förstå (!!) - det kanske bara är EN VECKA kvar !? Herregud .. iiih, jag är så förväntansfull!
Faktakälla: Familjeliv.se/Pampers
Gravid i vecka 36
2012-04-02 13:26:18
Graviditeten ♥ 3 kommentarer
Sessan
Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Tänk på att det är karaktären på fosterrörelserna som ändras, dock ej frekvensen. Vid avsaknad av eller minskade fosterrörelser ska du ALLTID kontakta förlossningen eller din MVC. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.
Mamma
Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen. Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå. Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.
Egna tankar & känslor
Jobbigt att andas, hjärtklappning 1OOO gånger/dag, ont i fötter och händer av all vätska, svårt att gå och stå, svårt att sova, svårt att äta, illamående .. Jag orkar faktiskt inte mer nu :{ Så himla ledsen och trött i kroppen! Har extremt mycket förvärkar och så fort jag går längre än några meter så börjar de komma tätt, tätt, tätt och göra ont, ont, ont! Om min kropp inte varit så paj och allt inte gjort så ont så hade jag sprungit kvarteret runt och studsat omkring i trapphuset hela dagarna för att få igång förlossningen. Längtar så mycket! Och för övrigt - pluttan väger ca 26OO gram nu enligt ultraljud. Tjockis! :'}
Faktakälla: Familjeliv.se/Pampers
Paus!
2012-03-29 21:21:08
Dagbok/allmänt ♥ 5 kommentarer
Gravid i vecka 35
2012-03-27 13:36:47
Graviditeten ♥ 0 kommentarer
Sessan
Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Mamma
Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen. Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Egna tankar & känslor
Nu börjar det närma sig och jag vill ingenting annat än att bara ha vår lilla tjej här. Allting är fixat och klart här hemma och vi är såå redo för hennes ankomst! :} Barnvagnen är bäddad, bilstolen inköpt, kläderna tvättade och ihopvikta, bb-väskan halvt packad, skötbordet målat och iordningställt inne i badrummet .. Åh, kom snart bebis!! Mår som vanligt fast lite sämre, haha. Börjar bli extremt jobbigt att andas och är ständigt yr och illamående. Vätskemängden i kroppen blir större och större och händerna är helt prickiga. Blodcirkulationen i benen är fortfarnade fruktansvärt dålig och blir värre och värre ju längre tid som går. Gör såå ont! Menmenmen, snart är hon här och då kan jag påbörja projekt get my body back, haha! Ska bli så härligt! :}
Faktakälla: Familjeliv.se/Pampers
Lillans fantastiska vagn!
2012-03-25 19:16:33
Graviditeten ♥ 10 kommentarer
Som utlovat (dock en dag för sent, men vad gör väl det om 1OO år? ;}) kommer här bilder på lillans barnvagn som vi hämtade hem i fredags! Det är en Emmaljunga (modell: Mondial Duo Combi) och den är alldeles uuunderbar på ALLA sätt. Kunde inte vara mer nöjda med vårt val av vagn! Den är otroligt fin och har hög komfort för lillskruttisen samt att den är väldigt lättstyrd och väger inte särskilt mycket alls :} Älskar den! Och till er som frågat så ligger priset på denna vagn på strax över 8OOO kronor - väl värd vartenda öre och sittdel ingår givetvis!
Den söta kanindinglisen kommer från Barnens Hus, men finns nog att hitta lite överallt. Världens gulligaste då jag älskar kaniner (och ugglor, men det är svårare att hitta ;}). Kaninen som sitter inne i vagnen är också från Barnens Hus och den fick lillan av min mamma när vi precis hade fått veta att det var en liten tjej vi väntade .. Den rosa filten har jag redan bloggat om en gång {länk} och den lilla elefantreflexen på sidan är från Barnens Hus den med! :}
Vi är otroligt nöjda med a l l t som har med vagnen att göra, och i fredags kväll beställde jag även hem denna skötväska från Bugaboo som jag hoppas kommer nu i veckan :} Sedan är vagnen komplett bortsett från att vårt lilla hjärta ju inte kommit till världen för att inviga den ännu .. ♥ ♥
Nytt till lilla prinsessan,
2012-03-23 13:59:14
Shopping ♥ 3 kommentarer
Hej fredag! Dumma mulna fredag. De lovade solsken idag ju!? Igår också för den delen, men allt vi får är moln och dimma. Tack för det! Usch .. Är dock glad ändå, för idag ska vi hämta lillans fina Emmaljunga! Kommer kännas konstigt att ha en barnvagn ståendes i hallen :} Har alltid varit bestämt att vi ska hämta den i slutet av mars, lite mer än en månad innan hon är beräknad, men det har alltid känts så sjukt avlägset och långt borta och så plötsligt är vi där!? Hjälp! Kan inte förstå att om bara några veckor har vi vår fina lilla skatt hos oss .. :'}
Tänkte visa upp de senaste tillskotten i lilltjejens garderob för er :} Två par söta 'leggingsshorts' i storlek 56 som kommer att passa perfekt under varma vår och sommardagar och så ett par gula leggings med vita blommor och rynk nere vid fötterna - hur söta!? Ska köpa världens sötaste klänning till dem idag och hon kommer bli världens finaste (såklart!). Shortsen kommer från H&M och kostade ca 6O kronor för 2-pack och leggingsen kommer från Åhlens och kostade ca 8O kronor tror jag :}
Den nedre bilden föreställer en filt som är så mjuk att man knappt känner att man tar vid någonting när man stryker handen över den. Mjukaste jag känt i hela mitt liv typ! Brun på utsidan med leopardmönstrade kanter och rosa lite fluffigare insida :} Är inte överdrivet förtjust i brunt men denna var söt ändå och att den var så otroligt mjuk och gosig gjorde den svår att motstå ;} Hittade den på Barnens Hus och den kostade ungefär 4OO kronor :} Kommer bli perfekt i vagnen under lite kyligare kvällar eller att linda in henne i och hålla i famnen under sommarens alla grillkvällar i mammas trädgård!
Visar bilder på vagnen imorgon eller så :} Och på den supersöta klänningen som jag skrev att jag skulle köpa. Och så blir det nog att jag köper den rödprickiga jumpsuiten som jag bloggade om igår också, så den får ni med se! Puss så länge! ♥ ♥
Storlek 62 - när!?
2012-03-22 11:12:44
Baby & barn ♥ 8 kommentarer
Vill köpa denna sockersöta till lillan!! Finns dock som minst i storlek 62 .. Ni som redan haft bebbos, hur gamla var era små när de började kunna ha storlek 62? Om vi säger att hon föds i mitten av april eller början på maj, kommer 62 att vara lagom innan sommaren tar slut då? Jag vet att det är individuellt, men berätta gärna hur det var för er ändå!
Från H&M
Svaren på era frågor,
2012-03-22 10:56:47
Frågor & svar ♥ 0 kommentarer
Nej, inte till 1OO%. Vi har ungefär tre namn som vi funderar mellan och har sagt att vi inte kommer att bestämma oss förrän hon är här och vi kan titta på henne och se vad hon ser ut att vara för någon :} Det finns så många fina namn - svårt!
Hur känns det nu när det närmar sig förlossning?
Självklart är det nervöst! Vissa dagar har jag panik för att jag vet att jag faktiskt, på något vis, måste få ut denna lilla människa ur min kropp. Hur lite jag än vill ibland så måste hon ju ut(!) och det skrämmer mig ibland att det inte finns någon återvändo längre, men samtidigt så vill jag ju absolut inte vända tillbaka för jag vill verkligen ha denna lilla tjej mer än något annat på denna jord och jag längtar otroligt mycket tills hon är här!! Jag tar förlossningen som den kommer och försöker att inte tänka så mycket mer än nödvändigt på den. Vill bara vara lagom förberedd så att jag vet på ett ungefär vad som kommer att hända och sådär, resten lämnar jag åt slumpen! Det får gå som det går, jag litar på barnmorskorna och att de kan sitt jobb helt enkelt!
Är kejsarsnitt något du kan tänka dig?
Ja, om det blir nödvändigt med kejsarsnitt så är jag absolut öppen för det :}
Förut fick du väl äta medicin för din sjukdom, hur har det fungerat nu när du varit gravid? Och har du känt något av din sjukdom under graviditeten som du kände innan?
Nu är det ju ingen som läser min blogg som känner till min sjukdom i princip, så det är bara du som ställde denna fråga som kanske förstår svaret ;} Jag får inte äta medicin när jag är gravid och det är självklart extremt jobbigt. Jag känner av alla symptom som jag kände av innan jag fick min diagnos och min medicin och det i kombination med graviditetens symptom blir ibland fullständigt olidligt. Det är väldigt svårt vissa stunder, och den ständiga oron att man vet att sjukdomen hela tiden utvecklas när den inte medicineras men att man samtidigt inte får äta någon medicin - usch! Det är psykiskt påfrestande, verkligen.
Vad är det Danny jobbar med och ska han vara pappaledig?
Danny jobbar som IT-konsult och då han är ganska ny på sitt jobb så kommer han nog inte att vara pappaledig. Åtminstone inte i år. Han har ju sina 60 pappadagar som inte går att "överföra" till mig, och de dagarna kommer han nog att ta ut när det passar i tiden :} Annars blir det jag som tar föräldraledigheten med sessan.
Vad kommer lilla tjejen heta i mellannamn?
Det vet vi inte heller helt säkert. Mellannamn är mycket svårare än förnamn för det måste ju vara minst lika fint, gärna ha någon betydelse (vilket vi kanske struntar i ;}) och samtidigt passa bra ihop med förnamnet så att det "klingar fint". Nej, mellannamn är svårt och vi har inte bestämt oss ännu ..
Hur har reaktionen varit på att du är gravid från vänner och utomstående?
Den har varit toppen! :} Alla har blivit jätteglad - särskilt våra familjer såklart!
När blir det flytt till Stockholm?
Det får vi se. När det känns rätt, helt enkelt :} Just nu är det mycket annat att tänka på och eftersom att Danny som sagt precis fått ett bra jobb här nere så blir vi nog kvar ett tag till.
Hur ser ditt liv ut om 5 år?
Oj, vilken svår fråga .. Jag har inte direkt några framtidsdrömmar eller så, men jag hoppas att vi bor i ett hus då i alla fall :} Det är min enda dröm och önskan! Lillan går på dagis, förhoppningsvis ett bra sådant, och själv vill jag bara ha ett jobb som jag trivs med och förhoppningsvis går det lika bra för min älskling i karriären då som det gör nu! :}
Hur gammal är din pojkvän?
Han fyllde 25 år för två dagar sedan.
Hur länge har ni varit tillsammans?
I fyra år och fyra månader bra precis! Tiden går verkligen foooort!! :}
Hur träffades ni?
Haha, oh noo .. Hade hoppats på att denna fråga aldrig skulle komma! Vi träffades på Playahead och pratade dygnet runt i veckor, kanske månader, både på datan, i telefonen och via sms och tillslut bestämde vi att vi skulle ses i verkligheten också. Vi gick på bio och såg Saw 4 i oktober 2007 och därefter träffades vi massor av gånger innan vi tillsist blev tillsammans i december :} Vi flyttade ihop när vi hade varit tillsammans i ca 6 månader och efter ett år förlovade vi oss på en liten grekisk restaurang på söder i Stockholm :} 10 månader efter det så köpte vi en tvåa istället för den lilla ettan vi bodde i då och ytterligare 2 månader senare skaffade vi vår lilla vovve Kevin. 6 månader efter att Kevin kommit till oss så flyttade vi ner till Helsingborg och när vi hade bott här i bra precis 1 år så blev jag gravid och here we are now! Det är vår lilla story, minus alla smaskiga detaljer, haha!
Hur många barn vill du ha?
Jag a v s k y r att vara gravid och går just nu igenom den kanske värsta tiden i hela mitt liv, så som jag känner nu vill jag bara ha ett barn. Men jag antar att det förändras, det verkar det ju göra för alla ;} Om 2 år står vi där och saknar bebistiden och jag har glömt bort hur hemskt jag mådde när jag var gravid och så poff, så är baby nummer två på väg! ;} Haha! Nej, men jag vet faktiskt inte säkert. Det är så svårt att säga .. Men just nu är jag nöjd om jag får en frisk liten bebis.
Hur kunde du ändra datum och tidsformat till "21 mars 2012, 13:27"?
Det är min programmerare till man som gjort en kod till mig som han lagt upp på någon server någonstans i stora cybervärlden så ja, det finns inget enkelt sätt att dela med sig av denna lilla designdetalj då den är speciellt gjord till min blogg.
Kommer ni att stanna i Helsingborg länge eller ni har planer att flytta sen när den lilla kommit?
Vi kommer att stanna i Helsingborg så länge vi tycker att det känns okej att bo här. I framtiden vill vi kanske tillbaka till Stockholm, men det är ingenting som är bestämt ännu! :} Saknar Stockholm vareviga dag, men min familj finns här nere och nu får vi lillan + att Danny precis börjat på nytt jobb som sagt och då passar det helt enkelt bäst om vi stannar här nere ett tag till. Minst något år, kanske två.
